Avprogrammering ...

Har ju berättat att jag åker på ACT-kurs 1 gång i veckan men nu frågar jag mig VARFÖR ???

Är verkligen skrämmande, nästan sektliknande :S Du får INTE tänka själv :S

Om jag mådde dåligt när jag började så är det inget mot vad jag gör nu. Vi drivs till det sämre med hjälp av andningstekniker och fysiska övningar. MEN det är INTE övningarna det är fel på, endast mina tankar är problemet (den orena smärtan som jag måste frigöra mig från :S) ...

Problemet för mig ligger i att jag, i denna grupp, förlorat mitt hopp om att hitta tillbaka till den jag var.
Vi skulle skriva ner våra strävansmål och vi fick INTE skriva smärtfri för det kommer vi aldrig att bli :S HUR kan man som ledare säga så till en grupp personer som verkligen lider ???

En definition på personlig kris är att det som varit sant och fungerat plötsligt inte är sant och fungerar längre ... Samtliga deltagare lider av en svår personlig kris, vi har ju förlorat och själva. Vi genomgår just nu den värsta skilsmässa man kan tänka sig. Vi skiljs från den personen vi en gång var :( :( :(

... inga uppoffringar är för stora om de resulterar i att man själv hamnar i ett permanent tillstånd av framgång och lycka ... Och det var det jag trodde att jag skulle hitta i denna kurs.

Det sägs att tro kan försätta berg och då borde väl det viktiga vara att man tror att lösningen på ens personliga problem och behov finns. Men ärligt så har denna kursledare fått mig att tappa tron, jag tror inte längre att de har lösningen :S

Deras "behandlingsmetoder" kolliderar med den krassa verkligheten. Satsar jag min dyrbara tid på fel sak ???

Motgångarna förklaras som motstånd, jag fattar verkligen inte något längre :S
Ibland måste det bli sämre innan det blir bättre. :O :S

Själv tycker jag att den positiva övertygelsen, hoppet inför framtiden, gemenskapen och avspänningsteknikerna kan vara nyttiga i sig. MEN vi MÅSTE ju få tänka SJÄLVA.
JAG är den enda personen som känner min kropp bäst, jag är den som kan tyda signalerna och JAG är den som får lida av felstegen.


Problemen uppstår när konflikten mellan övningarna och verkligheten blir för starka. Till slut börja man tvivla på hur mycket som stämmer.
Har jag blivit lurad att satsat på fel sak ??? :( Har jag kastat bort tid och pengar ??? :(




Vården är inte öppen för vare sig kritik eller diskussion. "De vet bäst och jag ska bara tiga och vara tacksam" :S
Samtliga inom sektvården tror och tillber högste doktorn och alla patienter eller andra som har mage att klaga ses som lögnare.
Läkaren är en person som av övrig vårdpersonal hyllas och som man lyder oberoende. Detta är ILLA, så illa. NÄR ska de börja lyssna på mig ???

Nedräkningen har börjat ...

En dag är jobbigt ...
Två dagar är riktigt jobbigt..
Tre dagar är snudd på tortyr!

När kvinnor väntar på sex ...

... är det som att vänta på snö !!!


Man vet inte hur många cm man får och inte heller hur länge den blir kvar ...

Var det någon som beställde hotdogs ...

HOT HOT HOT

Solbrända män i vatten ... mmmmmm
Tajta badbyxor som avslöjar det mesta ... Var det någon som beställde hot dogs ;) :P :)

Har idag haft möjligheten till förkovran i medeltidskultur :D
För att tala om heta män så har ju faktiskt den nya Robin Hood-filmen haft premiär. En film jag måste se :O :P :) och jag säger bara det här:
- Gud, om du finns, låt Russel Crowe ha tajta brallor filmen igenom. Snälla!

Är i stort behov av ...

Sockerberoende till max :S
Det här är verkligen det värsta jag varit med om i kostväg. Med mig själv. Så jävla sockerberoende jag är.

Det enda jag tänker på är socker, socker, socker. Hur ska jag få tag på socker? Det är helt sjukt.

Har 2 st förtidigt födda och när vi låg på prematuravdelningen fick jag som mor ge dem socker medans sköterskorna skulle sätta nål. Socker "lindrar" ju smärta ... Är det därför jag har dessa ständiga tankar ???


Har verkligen tappat kontrollen totalt !!!
Igår åt jag en banan och en chokladbit till frukost. Väl på jobbet tröck jag i mig 3 sockerkaksskivor sedan "frukost" igen i form av en banan. Efter lunchen tog jag en promenad förbi kiosken och inhandlade lite mer sött :S Avslutade arbetsdagen med en halvliter cola :S
Väl hemma äter jag middag, följt med en vända till affären och där hamnade en påse smågodis och 600g ostbågar i korgen :S VAD ÄR DET FÖR FEL ???
VARFÖR KAN INTE LÄKARNA BOTA MIN SMÄRTA ??? Sockret lindrar ju bara symptomen, men fan vad fet jag kommer att bli av detta frossande :S och med fetman kommer följdsjukdomarna :S Det har gått waaay too far ...

VARFÖR fattar inte läkarvården att deras "brist" på åtgärder kommer att kosta MYCKET mer i slutändan ??? Hur vore det om de började tänka LÅNGSIKTIGT istället för kortsiktigt ???

Har ni sett på Rehab-grejen med kändisar på Kanal5 om drogproblem ??? Det har jag och jag kände igen mig! :S Tänk att jag, som ALDRIG har testat en drog, aldrig ens rökt eller snusat (inte ens testat), kände IGEN mig :S

Det jag kände igen mig i var beteendet. Beteendet är exakt likadant vare sig det gäller alkohol, droger, sex, spel eller socker. Det är ett beroende. Jag är beroende. Det är hårt att erkänna men jag ÄR beroende :S :( :(
Jag skulle behöva en nolltolerans men vet att jag inte skulle klara det, särskilt inte med denna smärta ...

Det är verkligen hemskt. Klart jag vetat att jag är beroende av socker. Men i den här graden :S Jag trodde aldrig det skulle gå så här långt. Jag har helt enkelt tappat kontrollen :( :( :(

Slits mellan hopp och förtvivlan ...

har jobbat upp ett sockerberonde ...

Socker – sju gånger mer beroendeframkallande än kokain :O :S

Jag är ju väldigt intresserad, ja, fascinerad, av det här med vad saker man stoppar i sig gör med kroppen och hjärnans belöningssystem.


Det händer mycket nu, i tidningar och TV, och boken ”Godis åt folket” kom nyligen. Filmserien ”The hazards of sugar”, berättar enkelt hur farligt HFCS är, dvs High-Fructose Corn Syrup. På svenska blir det modifierad majsstärkelse, eller maltodextrin, m.fl lömska namn som industrin prackar på oss.

Det säger att numer är E-nummer i stort sett borta, men istället tillsätter de nåt liknande :S Precis som i knarkvärlden, där ”kemister” ändrar en molekylstruktur, så det tar ett tag innan det blir klassat som knark. Lömskt, listigt och falskt!

Snart måste vi alla ha examen i kemi för att läsa innehållsförpackningarna. Och enorma förstoringsglas!

garbage in, garbage out

När datorn drar mer ...

... är det för att man inte har rätta knycken ???



Ursinnig, förbannad och sur blir jag.
Maskiner med snöre är ett satans påfund. Stenålders kan man tycka.
Man drar, svär, svettas och förbannas ...


Innan jag satte mig vid datorn var jag lite sugen på något onyttigt och nu måste jag ha något ... Eller måste och måste. Jag har kommit på mig massor av gånger med att sitta och äta smågodis/choklad/ostbågar utan att ens vara sugen på det ... bara för att jag måste ha något i munnen :O :S :)

Det värsta jag gjort är nog när jag satte i mig 300g ostbågar samtidigt som jag tittade på "Du är vad du äter" :S Ha ha ha, det tog mig endast 20 min innan påsen var slut :S Slå det om ni kan ;) :)

Men NU får det lov att vara slut! Tyvärr så kommer jag inte att sluta äta helt :S
Det är helt enkelt för gott för att avstå. Sådan tortyr sysslar inte jag med ;) :)




Inom mig lever en mager kvinna som desperat vill kom ut. Jag brukar tysta ner henne med choklad ... så en sista bit ...

När kvinnor väntar på sex ...

... är det som att vänta på snö !!!


Man vet inte hur många cm man får och inte heller hur länge den blir kvar ...

I backspegeln är framstegen glasklara ...

För 2 veckor sedan gällde det att kartlägga nuet, att leva här och nu.

Har precis påbörjat en ACT-kurs där man skall lära sig leva i nuet. Tanken är bra men tycker ju själv att jag alltid lever i nuet, är alldeles för medveten om min smärta/huvudvärk/illamående. Nu ska vi helt plötsligt leva "mer" i nuet men bortse från smärtan :S

Denna veckans uppmaning är att vi ska fundera om vi är en person som avslutar så gott som allt eller om vi väljer att avstå pga följderna ...

REN SMÄRTA/OREN SMÄRTA

Oren smärta är tydligen alla tankar som den rena smärtan ger. Det är den orena smärtan vi kan göra oss fri från, den rena smärtan ska vi tydligen bara acceptera :S
Detta är för mig väldigt väldigt svårt, vill ju inget annat än tillbaka till den personen jag var INNAN smällen. Hur i helvete ska jag kunna acceptera att jag inte längre kan ??? Jag är ju halvvägs över i fel fil, fortfarande med ansiktet i backspegeln ...

ful, grå och finnig ...

Jag har nu en hjärna som går på högvarv, men tyvärr så glömmer jag 90% och det gör ont, så ont ...

På onsdag ska vi ha öppet hus där jag skall informera om motionens vinster.
Vill alltid gör det bästa av det bästa så jag har förkastat allt jag hittills gjort och nu snurrar det fram den ena idén dummare än den andra. Till råga på allt så har jag mina starta-eget-funderingar som jag plågar alla jag känner med att lyssna på. Måste verkligen försöka hitta FOKUS !!!



Tittade mig precis i spegeln och upptäcker att solbrännan jag lyckades jobba upp i somras är borta, helt borta! Svarta ringar under ögonen! Stressen som finns inom mig gör huden ful, grå och finnig! Håret är en katastrof ... dessutom är det dassigt och pissigt i färgen.

Tror jag ska maxa stereon, ta fram hopprepet och bara sjunga skiten ur mig ...

Idéspruta

Efter två timmar med fokus på inredning, är jag nu laddad till tänderna med husprojekt och ungefär en miljon idéer som snurrar i skallen (måste ha någon form av inbyggd idespruta som aldrig tar slut) ...

När mina älskade föräldrar kommer hem (vilket känns som en evighet) så är det dags att plantera mina tankar. Men innan dess, finns det väldigt många beslut som bör vara fattade.
Just nu funderar jag på vilken färg fasad ska ha och vilket tak som passar till det ...

Tyvärr så dribblar jag iväg som en dopad forward mellan varven, kreativ hjärna var det här! MÅSTE verkligen kamma hem de där miljonerna snarast ...

Gräset är alltid grönare på andra sidan

Men ibland kan man gå för långt!
Och när du hamnar i en sådan situation som du inte kan ta dig ur .
Så är det en sak du måste veta..







Att det inte alltid är så att den som dyker upp
är där för att hjälpa dig

Magpirr och magplask ...

För ett år sen skrev jag så det glödde, jag skrev för att överleva, jag skrev för att det var det enda jag kunde göra. Men sen kom magplasket. Jag kände mig överkörd, irriterad, hade inget tålamod och började skriva tråkigt, mindre glödande, mindre självutfläkande och oinspirerat ett tag, eller så skrev jag inte alls ...

MEN ooohhh my god, nu dör jag snart av magpirr och fjärilarna flyger ut genom öronen på mig vilken sekund som helst ...

Efter en och annan hjärtattack och säkert lite hjärtsvikt välkomnar jag nu mig själv som utbildningsansvarig ... P A N G så satt den där. Som ett smäck.
Bläddrade igenom MT och en varm pirrande känsla börjar gro i magen. Nästan som en lovestory. Jippi !!!

Jag har den sista tiden ägnat ganska mycket tankearbete kring vad jag vill göra, och därmed slängt en och annan affärsidén på soptippen ...

OM jag ska hålla på med någon egen verksamhet så måste det vara något som känns helt rätt och som på något vis kan komplettera marknaden, och kanske i bästa fall täppa till ett hål någonstans. Och nu tror jag mig ha funnit ett sådant. Något som kan starta i liten skara (vid sidan av ett heltidsarbete) för att sedan eventuellt växa och förgrena sig på alla möjliga sätt. Det finns bara möjligheter, inga hinder just nu :) :) :)

MEN sen kommer rädslan, rädslan för magplasket :( Är livrädd att dra igång ett inferno av snabba beslut där jag i slutändan går ur striden ganska slagen, och fattig :S

MEN jag MÅSTE göra något som jag brinner för :) Kan inte längre skriva för att överleva. Fram till idag är vardag bara vardag. Man jobbar, lagar mat, städar och tar promenaden förbi Apoteket för att köpa fittvål ...
Inget hymlande, smusslande eller tystande sådär som vi fått lära oss. JAG är inte en sån som tänker gömma tampongerna för att ingen skall se att jag har mens och jag tänker fortsätta klia mig offentligt i skrevet (sådär som män gör allt som oftast) när svampinfektionen kliar en till vansinne därnere. Det är sån jag är och jag MÅSTE få fortsätta vara den jag är om jag ska kunna må bra :) så jag ska nog lyssna på magkänslan och slå slag i saken :) eller :S

/en pirrig och företagsam ängel

Sjukligt trött och galet sockersugen ...

... har dessutom humörsvängningar som får min älskade Skalman att vilja rymma hemifrån och jag gråter för minsta skitgrej :(

Trött i hjärnan, glömsk, stressad och irriterad, det är den person jag blivit efter smällen :( :( :(
Visst, alla är trötta ibland, men det här är en förlamande trötthet som kom väldigt hastigt. Hjärnan är överbelastad och den mentala energin har helt tagit slut :( :( :(

Symtom vid mental uttröttbarhet

* Nedsatt koncentrationsförmåga.
* Minnessvårigheter.
* Nedsatt simultankapacitet.
* Humörsvängningar.
* Ljud- och ljusöverkänslighet.
* Huvudvärk.
* Oförmåga att kontrollera sina känslor.
* Irritabilitet.
* Yrsel.

Skulle kunna ge vad som helst för att få sova, men det verkar som att sova är omöjligt :( så GE MIG S O L !!! Solen gör mig pigg(are) tror jag :)

Trött, såååååå trött

Jag är sjukligt trött, trött på riktigt. Färdig för hemmet känns det som ...


Om ni bara visste hur mycket energi det går åt till att ständigt ha ont, huvudvärk och så illamåendet på det ...


Idag har jag varit så nära en zombie man kan komma är jag rädd. Skulle kunna somna stående. Orkar snart inte hålla tårarna borta :( Är lite smått rädd att kärleken snart får tillbringa sina dagar med att trösta sin trötta, snorande och gråtande val till flickvän ...

Det gör ont när knoppar brister ...

...och det gör det verkligen!
Våren är helt underbar men samtidigt kommer all den innestängda längtan efter LIVET igen ...

Vårtröttheten sätter fart ... man tittar ut mot solen genom de vintergrå fönstren som inte sett en fönsterskrapa på väldigt väldigt länge och tänker ...

Jag tror inte Gud älskar mig. Inte på riktigt. Hur FAN kan han låta mig leva med denna smärta ??? Det känns som jag har ett gäng nynazister som står och sparkar på mig med stålhättor när jag ligger oskyddad på en regnvåt asfalt i mörker ... Det gör ont !!!

JAG håller på att bli bränd av elden. Det känns som att jag spelar ett spel med så dåliga odds att det redan är givet att jag kommer förlora ...

Det känns som jag blivit kastad i en köttkvarn ...
Förvirringen är total. Jag känner mig helt tom men ändå så full av energi, energi som jag inte orkar göra slut på ... Var hittar man kraft ???

Ofta känner jag mig positiv, unik och speciell men idag känner jag mig som en falnande stjärna utan glans ...



Startsträckan är lång. En seger för varje dag som är mer plus än minus.

Nu när drottning VC med hov är borta känns dagarna mer plus,

om än med höga trösklar jag måste ta mig igenom ...

Ååååårsdag ...

Går tillbaka till förra årets funderingar;

Är det bara vi kvinnor som lägger vikt vid dessa dagar ??? Firar alla denna dag ??? Hur många har egentligen ett exakt datum ???

Att bli tillsammans kan vara en rätt lång process ...
När ska vi som inte har det där exakta datumet fira ??? Första träffen, första kyssen, första sexet, första gången man blev presenterad för polarna, första gången man träffade familjen ???



En sak är iaf säker, Årsdagar har en förmåga att väcka tankar/känslor ...