Har varit bästa veckan på väldigt väldigt länge på jobbet. Stämningen har varit bra, har t.o.m. gått att andas ...
För övrigt så känns det som vanligt :S Huvudvärken spränger, nackmusklerna krampar, örontjutet i höger öra är jobbigare än det i vänster, illamåendet gör mig tokig och mina älskade får lov att pina i sig vidrig mat :S (är fan inte lätt att laga mat när absolut inget smakar något)...
Ja ja, erkänner :) Var inte bra på att laga mat innan heller :S :) MEN nu är det fan så illa :S
Var idag till hörcentralen och blev erbjuden att delta på en tredagars hörselrehabilitering, avslappning fanns på programmet, så den tänker jag helt klart gå. Skulle kunna göra vad som helst för att få uppleva ett enda smärtfritt läge ...
Fick även mail från försäkringsbolaget och de undrade om de kunde vänta med utredningen tills den "färska" undersökning är gjord på smärtkliniken. Klart de får ta del av den skrev jag i mailet, men nu gäller det ju att jag kommer ihåg att ta upp ALLA mina besvär/symptom (känns lite smått tungt eftersom minnet sviker mig i det mesta :() Ja ja, vad är väl en bal på slottet ...
fredag, januari 29, 2010
onsdag, januari 27, 2010
Andas djupt en extra gång
Min son ber mig hjälpa honom att ta på sig stövlarna innan han skall gå ut ...
De är jättebesvärliga att ta på och jag måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När äntligen stövlarna sitter på så säger han:
- De sitter på fel fot !
Jag tror inte mina ögon men konstaterar att det är som han säger, stövlarna sitter fel ... Jag drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och sätter sedan med en superansträngning på dem igen. Då säger "fanskapet":
-Det är inte mina stövlar!
Jag andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada min älskade son som tittar på mig med fiskblick.
- Okej vi tar av dem då!
Och sätter igång med samma träning som tidigare.
- Varför sa du inte det tidigare? frågar jag när jag är klar.
Sonen svarar då:
- Det är inte mina stövlar, men pappa vill att jag skall ha dem!
Jag börjar gråta och mycket behärskad fast bestämd sätter jag på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter jag upp honom, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar:
- Var är dina vantar?
- Jag la dom i stövlarna ...
De är jättebesvärliga att ta på och jag måste verkligen göra världens ansträngning för att utföra uppdraget. När äntligen stövlarna sitter på så säger han:
- De sitter på fel fot !
Jag tror inte mina ögon men konstaterar att det är som han säger, stövlarna sitter fel ... Jag drar som en dåre i 3 minuter för att ta av dem och sätter sedan med en superansträngning på dem igen. Då säger "fanskapet":
-Det är inte mina stövlar!
Jag andas djupt och lägger locket på känslorna för att inte skada min älskade son som tittar på mig med fiskblick.
- Okej vi tar av dem då!
Och sätter igång med samma träning som tidigare.
- Varför sa du inte det tidigare? frågar jag när jag är klar.
Sonen svarar då:
- Det är inte mina stövlar, men pappa vill att jag skall ha dem!
Jag börjar gråta och mycket behärskad fast bestämd sätter jag på stövlarna för en tredje gång. Sedan lyfter jag upp honom, sätter på honom jacka, mössa och halsduk och frågar:
- Var är dina vantar?
- Jag la dom i stövlarna ...
söndag, januari 24, 2010
Framgångsrikt förändringsarbete ...
... är nog faktiskt så jag vill summera denna underbara helg :) Bara jag och kärleken HELA helgen :) sååå underbart :) :) :)
Det hela började med att jag skulle plocka ur diskstället. Öppnar skåpet till kastrullerna och vips så drog det i organiseratarmen ...
Att förändringsprocesser i stor utsträckning står och faller med ledarnas agerande är ett välkänt faktum. Men i denna process var JAG ledaren :) och då är det inget som står och faller ;) :)
Hur får vi saker att hända ??? Ja, med mig som flickvän så är säkert den största frågan; Hur får jag henne att låta bli ??? :O :P :)
Framgångsrikt förändringsarbete kräver engagemang och delaktighet av de människor som berörs och engagemang är mitt mellannamn ;) :)
Om vi vill att verkliga förändringar blir av, så måste vi tänka i en kombination, eftersom kultur alltid vinner över struktur och vanor alltid vinner över planer ... Det är väl därför så många projekt går överstyr är jag rädd :S
Att förändra kulturen i denna organisation är en stor utmaning och tidskonsumerande process som kräver mod ;) och mod är något jag har :) så jag körde på :P
Det hela började med att jag skulle plocka ur diskstället. Öppnar skåpet till kastrullerna och vips så drog det i organiseratarmen ...
Att förändringsprocesser i stor utsträckning står och faller med ledarnas agerande är ett välkänt faktum. Men i denna process var JAG ledaren :) och då är det inget som står och faller ;) :)
Hur får vi saker att hända ??? Ja, med mig som flickvän så är säkert den största frågan; Hur får jag henne att låta bli ??? :O :P :)
Framgångsrikt förändringsarbete kräver engagemang och delaktighet av de människor som berörs och engagemang är mitt mellannamn ;) :)
Om vi vill att verkliga förändringar blir av, så måste vi tänka i en kombination, eftersom kultur alltid vinner över struktur och vanor alltid vinner över planer ... Det är väl därför så många projekt går överstyr är jag rädd :S
Att förändra kulturen i denna organisation är en stor utmaning och tidskonsumerande process som kräver mod ;) och mod är något jag har :) så jag körde på :P
torsdag, januari 21, 2010
En vecka på ...
Kära dagbok.
Som julklapp till mig köpte min man en veckas personlig träning på det lokala gymet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 23 år sedan bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök.
Jag ringde till gymet och bokade upp mig med en personlig tränare som heter Rolf, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör och modell för idrotts- och badkläder.
Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.
Måndag:
Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det var väl värt det när jag kom till gymet och fann Rolf väntandes på mig. Han är något av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon och ett bländande vitt leende. Woohoo!
Rolf gav mig en rundtur och visade mig maskinerna... Jag njöt av att titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass efter min träning idag. Mycket inspirerande!
Rolf var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten. Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
Tisdag:
Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren. Rolf fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen!
Det är ett helt nytt liv för mig.
Onsdag:
Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den. Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så länge jag inte försöker styra eller stoppa.
Rolf var otålig med mig och insisterade på att mina skrik störde andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket irriterande.
Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Rolf satte mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Rolf sa att det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat skit också.
Torsdag:
Rövhålet väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som exponerades då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad - det tog så lång tid att knyta mina skor.
Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att leda reda på mig. Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.
Fredag:
Jag hatar den där jäveln Rolf mer än någon människa någonsin har hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga, anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den.
Rolf ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps! Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en skivstång eller något som väger mer än en smörgås!
Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom dramaläraren eller körledaren?
Lördag:
Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva timmar i sträck och se Väderkanalen...
Söndag:
Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min man kommer att välja en rolig present till mig nästa år - som en rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela golvet!
Som julklapp till mig köpte min man en veckas personlig träning på det lokala gymet. Även om jag fortfarande är i fin form sedan jag blev korad till skolans främsta gymnast på gymnasiet för 23 år sedan bestämde jag att det vore en bra idé göra ett försök.
Jag ringde till gymet och bokade upp mig med en personlig tränare som heter Rolf, som identifierade sig som en 26-årig aerobicsinstruktör och modell för idrotts- och badkläder.
Mina vänner verkade nöjda med min entusiasm att komma igång! Klubben uppmuntrade mig att föra dagbok för att kartlägga mina framsteg.
Måndag:
Inledde min dag klockan 6:00. Svårt att komma ur sängen, men tyckte det var väl värt det när jag kom till gymet och fann Rolf väntandes på mig. Han är något av en grekisk gud - med blont hår, underbara ögon och ett bländande vitt leende. Woohoo!
Rolf gav mig en rundtur och visade mig maskinerna... Jag njöt av att titta på det skickliga sätt på vilket han instruerade sin aerobicsklass efter min träning idag. Mycket inspirerande!
Rolf var uppmuntrande när jag gjorde mina sit-ups, men min mage värkte redan från att ha gått och hållit in den hela tiden han var i närheten. Detta kommer att bli en fantastisk vecka!
Tisdag:
Jag drack en hel kanna kaffe, men jag tog mig tillslut ut genom dörren. Rolf fick mig att ligga på rygg och pressa upp en tung skivstång i luften och sen satte han vikter på den! Mina ben var lite vingliga på löpbandet, men jag klarade de två kilometrarna. Hans belönande leende gjorde att det var värt all möda. Jag mår toppen!
Det är ett helt nytt liv för mig.
Onsdag:
Det enda sättet jag kan borsta mina tänder på är genom att lägga tandborsten på handfatet och flytta min mun fram och tillbaka över den. Jag tror jag har ett bråck i båda bröstmusklerna. Bilkörningen är OK så länge jag inte försöker styra eller stoppa.
Rolf var otålig med mig och insisterade på att mina skrik störde andra gymmedlemmar. Hans röst är lite för KÄCK så tidigt på morgonen och när han skäller blir det ett nasalt gnällande som är mycket irriterande.
Det gjorde ont i bröstet när jag klev på löpbandet, så Rolf satte mig på trappmaskinen. Varför i helvete skulle någon uppfinna en maskin som simulerar en aktivitet så gammalmodig som hissar? Rolf sa att det skulle hjälpa mig komma i form och njuta av livet. Han sa något annat skit också.
Torsdag:
Rövhålet väntade på mig med sina vampyrliknande tänder som exponerades då hans tunna läppar drogs tillbaka i ett hajleende. Jag kunde inte undgå att bli en halvtimme försenad - det tog så lång tid att knyta mina skor.
Han tog med mig för att träna med hantlar. När han inte såg det, sprang jag och gömde mig på toaletten. Han skickade nån spinkig kärring för att leda reda på mig. Då, som straff, satte han mig på roddmaskinen - som jag sänkte.
Fredag:
Jag hatar den där jäveln Rolf mer än någon människa någonsin har hatat någon annan människa i världshistorien!!! Dumma, spinkiga, anorektiska lilla skitaerobicsinstruktör! Om det fanns nån del av min kropp jag kunde röra sig utan outhärdlig smärta skulle jag slå honom med den.
Rolf ville att jag skulle jobba med mina triceps. Jag har inga triceps! Och om du inte vill få bucklor i golvet, ge mig för fan inte en skivstång eller något som väger mer än en smörgås!
Löpbandet kastade av mig och jag landade på nån slags kost- och hälsoinstruktör. Varför kunde det inte ha varit någon mjukare, såsom dramaläraren eller körledaren?
Lördag:
Satan lämnade ett meddelande på min telefonsvarare och undrade med sin retsamma, gälla röst varför jag inte dök upp idag. Bara ljudet av hans röst fick mig att vilja slå sönder maskinen med min almanacka, men jag saknade styrkan att ens använda fjärrkontrollen och tvingades ligga elva timmar i sträck och se Väderkanalen...
Söndag:
Jag har bett kyrkans taxi att hämta mig för gudstjänsten idag så jag kan gå och tacka Gud att denna vecka är över. Jag hoppas också att min man kommer att välja en rolig present till mig nästa år - som en rotfyllning eller en livmoderoperation. Jag säger fortfarande att om Gud hade velat att jag skulle böja mig, hade han spridit ut diamanter över hela golvet!
onsdag, januari 20, 2010
Dagens horoskop ...
Du kanske byter jobb nu eller förbättrar ditt arbete på nåt sätt eller så får din elaka chef sparken!
Ja vad ska man säga :) Stjärnorna ser tydligen allt :) Amen :)
Ja vad ska man säga :) Stjärnorna ser tydligen allt :) Amen :)
söndag, januari 17, 2010
fredag, januari 15, 2010
Tiderna förändras och vi med dem
Om vi stannar upp ett ögonblick och tittar oss omkring kommer vi att se att allt omkring oss hela tiden befinner sig i förändring. Om vi går ut i naturen och sätter oss i en lugn skogsbacke så händer mycket. Vi ser fåglar och kanske även andra djur, vinden gör att växter och träd rör sig, himmelen kanske förändrar sig genom molnens rörelse, vi hör hela tiden olika ljud om vi blundar en stund osv...
Det som vi inte ser när vi sitter i skogsbacken en stund, är den växtkraft som finns i naturen och som hela tiden pågår. Träd växer och blir höga och ståtliga, blommor och gräs som från början är små plantor växer till stora för att så småningom vissna och gå tillbaka till naturen för att därefter ersättas av nya små plantor nästa vår. Hela tiden pågår ett evigt kretslopp.
När det gäller oss själva så är det på samma sätt - vi befinner oss hela tiden i förändring. Om vi börjar med vår kropp så är väl den ett högst påtagligt bevis för hur tiden sätter sina spår. Sakta men säkert upptäcker vi, med jämna mellanrum, förändringar i kroppen.
Om vi fortsätter och går in i vårt inre och iakttar våra tankar, så kommer vi förmodligen att bli förvånade när vi börjar förstå vilken oändlig mängd tankar som hela tiden kommer och som upptar våra sinnen - även när vi känner oss lugna och avslappnade.
Våra tankar skapar i sin tur olika känslor hos oss. Känslor som kan vara behagliga eller obehagliga, i vissa fall också tämligen neutrala - men det viktiga är att våra känslor förändras hela tiden.
Känslorna i sin tur skapar begär där tron att tillfredsställandet av själviska begär och böjelser är vägen till sann lycka. Begären förändras under livets gång.
Genom att förstå sambandet mellan de sex sinnena som skapar våra tankar och som sedan i sin tur skapar känslor ges vi möjlighet att leva så mycket som möjligt i nuet vilket är något att sträva mot. Att leva i nuet innebär att bli närvarande i det som är just nu - inte det förgångna, inte det som kommer - bara vara närvarande just nu!
Det som vi inte ser när vi sitter i skogsbacken en stund, är den växtkraft som finns i naturen och som hela tiden pågår. Träd växer och blir höga och ståtliga, blommor och gräs som från början är små plantor växer till stora för att så småningom vissna och gå tillbaka till naturen för att därefter ersättas av nya små plantor nästa vår. Hela tiden pågår ett evigt kretslopp.
När det gäller oss själva så är det på samma sätt - vi befinner oss hela tiden i förändring. Om vi börjar med vår kropp så är väl den ett högst påtagligt bevis för hur tiden sätter sina spår. Sakta men säkert upptäcker vi, med jämna mellanrum, förändringar i kroppen.
Om vi fortsätter och går in i vårt inre och iakttar våra tankar, så kommer vi förmodligen att bli förvånade när vi börjar förstå vilken oändlig mängd tankar som hela tiden kommer och som upptar våra sinnen - även när vi känner oss lugna och avslappnade.
Våra tankar skapar i sin tur olika känslor hos oss. Känslor som kan vara behagliga eller obehagliga, i vissa fall också tämligen neutrala - men det viktiga är att våra känslor förändras hela tiden.
Känslorna i sin tur skapar begär där tron att tillfredsställandet av själviska begär och böjelser är vägen till sann lycka. Begären förändras under livets gång.
Genom att förstå sambandet mellan de sex sinnena som skapar våra tankar och som sedan i sin tur skapar känslor ges vi möjlighet att leva så mycket som möjligt i nuet vilket är något att sträva mot. Att leva i nuet innebär att bli närvarande i det som är just nu - inte det förgångna, inte det som kommer - bara vara närvarande just nu!
Allt har en orsak som sedan får en följd
söndag, januari 10, 2010
Ögonsprängande ...
Imorgon blir det jobb :) Yrsel är BORTA (peppar, peppar) :) :) :) Har ju inte kunnat jobba på 2,5 månader så det känns stort :) :) :)
Skrev för några veckor sedan att jag kunde göra vad som helst bara jag blev av med yrseln, smärtan och huvudvärken kunde jag leva med ... MEN NEJ, jag kan inte leva med denna huvudvärk :( :( :(
Denna ögonsprängande huvudvärk är inte att leka med :( :( :( Kan helt klart jobba med den, har ju blivit världens bästa skådespelare, är bara att le ...
Frågan är bara hur länge man orkar le när tårarna bränner. VARFÖR HJÄLPER INTE TABLETTERNA ???
Ja ja, jag vet att tabletterna bara behandlar symptomen, men de gör ju inte ens det :(
VARFÖR ???
VEM ska kunna hjälpa mig att bli bra igen ??? Hur länge ska man behöva lida för att man var på fel plats vid fel tidpunkt :S
... NEJ, jag förtjänar inte det här. Känns som mitt luftslott kommer att sprängas snart ...
Skrev för några veckor sedan att jag kunde göra vad som helst bara jag blev av med yrseln, smärtan och huvudvärken kunde jag leva med ... MEN NEJ, jag kan inte leva med denna huvudvärk :( :( :(
Denna ögonsprängande huvudvärk är inte att leka med :( :( :( Kan helt klart jobba med den, har ju blivit världens bästa skådespelare, är bara att le ...
Frågan är bara hur länge man orkar le när tårarna bränner. VARFÖR HJÄLPER INTE TABLETTERNA ???
Ja ja, jag vet att tabletterna bara behandlar symptomen, men de gör ju inte ens det :(
VARFÖR ???
VEM ska kunna hjälpa mig att bli bra igen ??? Hur länge ska man behöva lida för att man var på fel plats vid fel tidpunkt :S
... NEJ, jag förtjänar inte det här. Känns som mitt luftslott kommer att sprängas snart ...
lördag, januari 09, 2010
Nobody puts PinkAngel in the corner ...
men nu är väggen nära :S
Sitter här och vet inte om jag ska skriva något. Just nu mår jag inte bra, har alla tecken på att väggen är nära :(
Tappar minnet, magen bråkar, orkar inte argumentera, låter allt vara. Sen allt med förjävlingskassan :@
Just nu orkar jag ingenting :( :( :(
Sitter här och vet inte om jag ska skriva något. Just nu mår jag inte bra, har alla tecken på att väggen är nära :(
Tappar minnet, magen bråkar, orkar inte argumentera, låter allt vara. Sen allt med förjävlingskassan :@
Just nu orkar jag ingenting :( :( :(
K A L L T ...
Denna kyla är inte rolig längre, känns som gud ger en fingret ...
Man går som en pinne mitt i kläderna för att inte känna dess kyla. Mössa, vantar och täckbyxor och ändå fryser man :S
Fötterna är som isbitar trots de sexiga raggsockorna :S Skulle kunna ge vad som helst för SOL, -5 och snöflingor stora som kandresitsar :) :) :) En heldag på sjön, skridskor och varm choklad med grädde :D åååååå vad jag längtar :) :) :)
Man måste ju börja röra på sig. Är ju meningen att Operation Beach 2010 ska ju börja NU! Fortsätter denna kyla så är jag rädd att det blir vassen som gäller i år igen :S
GE MIG V Ä R M E TACK !!!
Man går som en pinne mitt i kläderna för att inte känna dess kyla. Mössa, vantar och täckbyxor och ändå fryser man :S
Fötterna är som isbitar trots de sexiga raggsockorna :S Skulle kunna ge vad som helst för SOL, -5 och snöflingor stora som kandresitsar :) :) :) En heldag på sjön, skridskor och varm choklad med grädde :D åååååå vad jag längtar :) :) :)
Man måste ju börja röra på sig. Är ju meningen att Operation Beach 2010 ska ju börja NU! Fortsätter denna kyla så är jag rädd att det blir vassen som gäller i år igen :S
GE MIG V Ä R M E TACK !!!
onsdag, januari 06, 2010
Vad hände ...
Är tvärslut ...
Sprängande huvudvärk och otacksamma kids är ingen bra kombination :( VAR tog de snälla tacksamma barnen vägen ???
Rätta mig om jag har fel! De flesta jag pratat med ang detta säger precis likadant. Våra älskade barn vill ha så himla himla mycket, de tjatar och tjatar, månader/år ... och när de väl får så är det bara gnäll och grin iaf ...
VAD HÄNDE ???
Minns mig själv som en tacksam liten flicka, en flicka som grinade av lycka när jag öppnade julklappen jag länge önskat mig. En flicka som sedan tillbringade timme efter timme med just DENNA julklapp.
Men inte dagens barn, de tjatar och tjatar och när saken äntligen blir deras så hamnar den på hyllan bland allt annat som de önskat sig sååå mycket ...
Varför jag tar upp detta är att mina älskade kids tjatat och tjatat om att få spela bowling med en kompis. Vi bjuder med henne och ser fram emot en trevlig em i hallen. Min älskade son börjar hänga läpp ganska omgående, "ingen tycker att han är duktig på något". Sen kommer tjatet om FIKA ...
Jag säger lugnt och sansat att NU är det BOWLING sen ska vi fika. Tjatet fortgår ...
När de slutligen spelat klart så blev det ännu mer grin, min kära dotter surar ihop för att de endast får välja ETT fikabröd var ... ÄRLIGT, vad hände med de TACKSAMMA barnen ???
Mina barn får definitivt inte det de pekar på för stunden. Jag tycker verkligen att man skall LÄNGTA! Förhoppningen är ju att då blir man sååå glad över saken och vårdar/uppskattar den ömt/mer. Är det inte så nu för tiden ???
Vad var det som hände ??? Vad var det som blev FEL ???
VARFÖR är dagens barn så otroligt rastlösa, fantasilösa och stressade ???
HUR gör man för att bryta den här onda cirkeln? Hur gör man så barnen kan få känna lite glädje i tillvaron igen?
Missförstå mig inte nu ...
Jag älskar mina barn över allt annat i världen MEN den onda cirkeln verkar vara här för att stanna och då blir man så frustrerad ibland
VAD HÄNDE ???
Sprängande huvudvärk och otacksamma kids är ingen bra kombination :( VAR tog de snälla tacksamma barnen vägen ???
Rätta mig om jag har fel! De flesta jag pratat med ang detta säger precis likadant. Våra älskade barn vill ha så himla himla mycket, de tjatar och tjatar, månader/år ... och när de väl får så är det bara gnäll och grin iaf ...
VAD HÄNDE ???
Minns mig själv som en tacksam liten flicka, en flicka som grinade av lycka när jag öppnade julklappen jag länge önskat mig. En flicka som sedan tillbringade timme efter timme med just DENNA julklapp.
Men inte dagens barn, de tjatar och tjatar och när saken äntligen blir deras så hamnar den på hyllan bland allt annat som de önskat sig sååå mycket ...
Varför jag tar upp detta är att mina älskade kids tjatat och tjatat om att få spela bowling med en kompis. Vi bjuder med henne och ser fram emot en trevlig em i hallen. Min älskade son börjar hänga läpp ganska omgående, "ingen tycker att han är duktig på något". Sen kommer tjatet om FIKA ...
Jag säger lugnt och sansat att NU är det BOWLING sen ska vi fika. Tjatet fortgår ...
När de slutligen spelat klart så blev det ännu mer grin, min kära dotter surar ihop för att de endast får välja ETT fikabröd var ... ÄRLIGT, vad hände med de TACKSAMMA barnen ???
Mina barn får definitivt inte det de pekar på för stunden. Jag tycker verkligen att man skall LÄNGTA! Förhoppningen är ju att då blir man sååå glad över saken och vårdar/uppskattar den ömt/mer. Är det inte så nu för tiden ???
Vad var det som hände ??? Vad var det som blev FEL ???
VARFÖR är dagens barn så otroligt rastlösa, fantasilösa och stressade ???
HUR gör man för att bryta den här onda cirkeln? Hur gör man så barnen kan få känna lite glädje i tillvaron igen?
Missförstå mig inte nu ...
Jag älskar mina barn över allt annat i världen MEN den onda cirkeln verkar vara här för att stanna och då blir man så frustrerad ibland
VAD HÄNDE ???
söndag, januari 03, 2010
God fortsättning ...
... Vet inte riktigt hur jag ska börja men jag hoppas att ni ALLA hade en kanonbra början på det nya året. Själv skålade jag in det nya året med Mitt livs stora kärlek, underbart :) Kidsen fick skåla i alkoholfritt jordgubbsvin, som visade sig vara en hit :) sonen drack både ett och två glas :) :) :)
TUSEN TACK ALLA underbara människor för alla nyårshälsningar. Hade tyvärr svårt att svar då Telia var överhettat som vanligt :) Men ni vet att VI önskar er alla detsamma :)
Fredagen den 1 jan tillbringade vi ute i kylan. Kidsen åkte pulka och jag huttrade medans kärleken fixade elden för lite korvgrillning. Blåste lite för mycket och solen syntes tyvärr inte till, men men, blir kanon lite längre fram :) Våren är ju snart påväg :)
NU är det ett NYTT år och det kan ju bara bli BÄTTRE :) vi håller alla tummar för 2010 :) Året då FÄRRE krav och dåligt samvete får plats !!!
G O D F O R T S Ä T T N I N G
TUSEN TACK ALLA underbara människor för alla nyårshälsningar. Hade tyvärr svårt att svar då Telia var överhettat som vanligt :) Men ni vet att VI önskar er alla detsamma :)
Fredagen den 1 jan tillbringade vi ute i kylan. Kidsen åkte pulka och jag huttrade medans kärleken fixade elden för lite korvgrillning. Blåste lite för mycket och solen syntes tyvärr inte till, men men, blir kanon lite längre fram :) Våren är ju snart påväg :)
NU är det ett NYTT år och det kan ju bara bli BÄTTRE :) vi håller alla tummar för 2010 :) Året då FÄRRE krav och dåligt samvete får plats !!!
G O D F O R T S Ä T T N I N G
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)