När man är barn så är man så exalterad över att bli äldre att man tänker i bråkdelar. "Jag är fyra och ett halvt." Jag är aldrig 34 och halvt, jag är fyra och halvt, på väg mot fem ... Det är nyckeln.
Sen hamnar man i tonåren och då kan ingen hålla tillbaka dig. Man hoppar på nästa nummer :)
Hur gammal är du ??? "Jag ska bli sexton." :D Du kan lika gärna vara tolv, men du ska bli sexton :P
Sen kommer den bästa dagen i ditt liv, du fyller 18. Till och med orden låter som en symfoni, du FYLLER 18... Yes !!!
Men sen blir du 30 :O vad var det som hände ???
30 får ju en att låta som sur mjölk :S Nu är det roliga slut :( :( :(
Vad är det som är fel ???
Du FYLLER 18, du BLIR 30, sen NÄRMAR du dig 40. STANNA där för sedan går allt utför !!!
Du FYLLER 18, du BLIR 30, du NÄRMAR dig 40, du NÅR 50 och dina drömmar är förbi ...
Sen KLARAR du det till 60, det trodde du inte du skulle.
Så du FYLLER 18, du BLIR 30, du NÄRMAR dig 40, du NÅR 50, du KLARAR det till 60, sen får du upp så mycket fart att du UPPNÅR 70!
Efter det, är det dag efter dag filosofi som gäller ...
Du UPPNÅR onsdag. Du kommer in i dina 80, du UPPNÅR lunch. Du UPPNÅR 16.30.
Och det tar inte slut där kommer du in i de 90 och man börjar räkna baklänges :S :)
"Jag var BARA 92."
Därefter händer en konstig sak ... MEN om man klarar det till 100, så blir man ett litet barn igen :)
"Jag är 100 och ett halvt!" :) :) :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar