Jag har märkt att tankarna hinner ifatt mig i slutet av veckorna. Det är som att när jag inte behöver kämpa rent fysiskt för att orka kommer det mentala ifatt ...
När jag börjar tänka så får jag panik. Fullständig panik ...
Andra känslor och tankar som kommer upp är att jag är en börda och ivägen :( :( :(
Tänk om han inte orkar ??? Allt hänger ju på honom ...
Kort sagt så känner jag mig som en enda stor börda ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar