Det är i smärtan man lär känna sig själv ...

Man kan välja att försöka undkomma, fly eller förneka den ... Eller så kan man välja att MÖTA/BEARBETA den ...

Men HUR ska jag kunna få energi, ork och motivation till FÖRÄNDRING när jag är så sjukligt trött ??? Där kom det igen ... Det är i smärtan man lär känna sig själv och jag är tydligen en mästare på ursäkter :S

- När jag mår bättre ska jag ...
- När jag har fått mer pengar ...
- När jag är i bättre balans ...
- När kroppen är starkare ...
- När jag har mer tid ...
- Efter sommaren ...
- När jag ... osv ...

Humöret sviktar, irritationen tilltar, pressen ökar ...

"Tankar är inte känslor, de är snarare idéer om hur du "borde" känna dig. När man rör ihop tankar och känslor blir sanningen dunkel och svår att upptäcka."


"Acceptera" är nära knutet till smärtan som kroppsligt fenomen, medan "lära sig leva med" omfattar livet som en helhet.
Jag har lärt mig att leva med smärtan, MEN den är fortfarande en OBJUDEN gäst i MIN kroppen. Har kommit så långt så jag betraktar den som ett bakgrundsbrus i tillvaron, men när jag ska acceptera symptomen den drar med sig är för mig ännu en gåta ...

"Intelligensen är nästan utan nytta för dem som icke äga något mer. Den rent
intellektuella människan är en ofullständig varelse. Hon är olycklig för hon kan
inte leva sig in i den värld hon så väl begriper. Förmågan att förstå relationerna
mellan olika fenomen förblir steril om den icke kan förenas med andra aktiviteter,
sådana som moralisk känsla, empati, ett rikt känsloliv, viljekraft, omdöme,
fantasi och kroppslig styrka."