Att synas utan att verka, livsgnista noll ...
Livet hade naturligtvis varit roligare om orken satt länge upp än i bara tårna ... Har tappat allt, orken, lusten, tålamodet, humöret :( Ja ALLT :( :( :(
Mest synd tycker jag om mina nära och kära som får lov att leva med monstret, på jobbet sitter ju masken ordentligt påklistrad.
Skulle verkligen behöva spendera två och en halv månad som törnrosa och sedan väckas av en underbar kyss och allting var som det var innan smällen ... Men för att få sova så måste jag få vara smärtfri, och enda vägen till smärtfri är nog genom en morfinpump är jag rädd. MEN jag vill ju väckas av den underbara kyssen och INTE av att morfinpumpen är tom. Hmmm hur ska jag lösa den ekvationen ???
Och så har vi denna underbara årstid, VÅREN !!! Vill så mycket men orkar så lite :(
Det är verkligen inte lätt att uppskatta våren om man hela tiden är hungrig/illamående/trött/smärtpåverkad/uppsvullen/utsvulten ... undrar vem som är mest död, maten eller jag själv ???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar