Nu sitter jag här och känner att ångesten och paniken kommer smygande. För mycket som hänt på allt för kort tid ...
Känner mig spyfärdig, vill bara lägga mig ner och ge upp, jag orkar inte mer snart.
Vad lever vi egentligen för ???
Vi föds som original och dör som kopior, vad är det för jävla liv ??? Inget liv jag vill leva iallafall ...
Jag känner verkligen inte livet inom mig, hon sliter sönder mig ... Kanske därför jag mår illa ...
Tusen tack min älskade Skalman för att du finns där för mig, utan dig hade jag gett upp. ÄLSKAR DIG !!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar