SORRY SORRY SORRY

Nu var det längesedan jag skrev några rader här ….
Jag känner mig tom, tom för att jag inte riktigt vet någonting alls.
Tom på tankar, tom på energi. Tom på allting och ingenting.

... har varit mycket, så mycket ett tag här ... har helt enkelt inte orkat sätta mig vid datorn ... Sömnen är som bortblåst igen, kan inte sova :( :( :( tankar som snurrar ... det tar på krafterna.

Under mina sömnlösa nätter så har jag insett att nästan allt som skrivits om kärlek är sant.
Shakespeare sa: "Resor leder till kärleksmöten"
Vilken märkvärdig tanke!
Personligen har jag ingen erfarenhet av något sådant, men det hade säkerligen Shakespeare.

Jag tänker nog mer på kärlek än man borde. Jag är ständigt fascinerad av dess kraft att ändra och definiera våra liv.
Det var även Shakespeare som sa: "Kärleken är blind"

För somliga, helt oförklarligt, falnar kärleken.
För andra är den helt enkelt förlorad...

Så finns det en annan slags kärlek ... Den grymmaste sorten. Den som nästan dödar sina offer.
Den kallas o b e s v a r a d kärlek.
De flesta kärleksberättelser handlar om folk som blir kära i varandra.
Men resten av oss ???
Hur är det med våra berättelser ???
Vi som blir kära på egen hand.
Vi som är offer i en ensidig kärleksaffär.
Vi är de som förbannas av de älskade.
Vi är de oälskade.
De skadade som står upp.
De handikappade utan handikapparkering...


Men visst är kärleken fascinerande ...
Herregud, bara åsynen av honom ... Hjärtat slår, det blir tjockt i halsen, jag kan knappt svälja ...
ALLA vanliga symtom, U N D E R B A R T :) :) :)


Vill avsluta med att gratta min älskade Skalman som fick ett extra ljus i tårtan i onsdags :) GRATTIS GRATTIS GRATTIS