onsdag, november 11, 2009

Time att göra sig ett ansikte

Vi kvinnor är verkligen ett släkte för sig. Mår vi inte bra så mår vi fan så mycket sämre när vi inte orkar med att göra oss ett ansikte ...

Har inte orkat göra mig ett ansikte den sista månaden, var tom tvungen att avboka frissan förra veckan då nacken kastade in handduken.
Mår så dåligt av all värk och smärta och så har vi yrseln på det, tar mig en evighet att klara av en sån enkel sak som en dusch ... MEN idag så var måttet rågat, tittade mig i spegeln och såg ett likblekt monster med slick ...
Plockade fram hårfärgen och saxen, nu jäklar ...

Denna procedur brukar i vanliga fall ta mig ca 15 min, idag så tog det mig 3 timmar :O :S
Sjönk ner i ett hett bad med en spegel och en sax, fuktade håret så det stod rakt upp, tog 3 klipp med saxen och fick sedan lov att lägga mig ner, fan vad det snurrade ... När sedan håret äntligen var färdig klippt blandades färg, tog mig 1 timme innan jag fått i skiten, men men :) Är inte lika blek längre, då färgen runnit en del :O :)
Så nu tänkte jag försöka mig på lite frisk luft, min vanliga runda är inte att tänka på :O men ett varv runt kvarteret hoppas jag klara av utan att slå i backen ...

Nu är frågan;
Does this dress make my ass look big ???

måndag, november 09, 2009

Uppmärksamhetstest ...

Fick ett mail nu på morgonen, ett uppmärksamhetstest :O

Jag med min skalle :S Hur ska jag kunna uppmärksamma något :O Har ju tappat minnet helt :S :( :(


Först kom denna bild;



Och så vill de att man ska kunna hålla fokus :O :S :)


På nästa sida kom frågorna;

Hur många personer var det i vattnet?
Hur många trappor fanns det på stranden?
Hur många berg fanns det på fotot?
Vad har stranden för färg?
Hur många båtar fanns det?


Ja, hur många rätt jag fick lär jag ju inte behöva skriva :) Ni känner ju mig :D

fredag, november 06, 2009

Dagens fråga







Dagens fråga;

OM TOALETTPAPPERET GÅR AV PÅ INSIDAN , SKULLE DU DÅ STOPPA IN FINGRET FÖR ATT FÅ TAG PÅ DET ???

Förlåt :)

Fick igår höra att min blogg är lite deppig :O :) Ber om ursäkt för det :) men jag är inte riktigt mig själv just nu :( Vet inte ens var jag har omvärlden, allt snurrar :( Känns som jag skall tuppa av när som helst :( :( :(

Var och träffade läkare igår, blev sjukskriven en vecka till.
Visst är det bra att jag blev sjukskriven, klarar ju knappt av vardagen, men jag vill ju bli FRISK! Remiss gick iaf iväg till MRT, öron & ögon, skulle även trycka på hos ort som haft en remiss som legat sedan maj :O

Var även till en kiropraktor, var inte mycket som låg rätt i min rygg/nacke :S Har stora besvär av Atlaskotan som inte alls låg där den skulle :( Frågade om det inte märktes att jag går till sjukgymnast 1 gång i veckan. Svaret blev NEJ!
Han förklarade lite fint att sjukgymnaster behandlar symptomen och inte går på källan. Och källan i mitt fall är ju Atlaskotan, och den har hon aldrig behandlat. Däremot är hon en ängel, hon lindrar ju symptomen för stunden, och utan den hjälpen hade jag nog varit sängliggande för länge sen ...

Min älskade Skalman kom hem igår, och livet blev genast sååå mycket bättre :D så jag ska försöka vända bloggen nu :)

tisdag, november 03, 2009

Smärta smärta smärta ...

Denna hemska smärta kommer bli min död ...

Imorse ringde min älskade morbror och frågade hur det var med mig. Förklarade mina problem och fick då veta att det kommer från nacken, hjärnan får tydligen inte tillräckligt med syre, därav dimmigheten.

Som jag skrivit miljoner gånger tidigare så har jag ju huvudvärk 24 timmar om dygnet och är illamående 24 timmar om dygnet, detta är något jag lärt mig leva med MEN denna dimma jag nu lever i går inte att leva med. Gick för att hämta kidsen från skolan idag och höll då på att tuppa av två gånger. Kan inte riktigt beskriva dimman :S synen är inte dimmig, men innehållet (eller nåt)...

Tiden läker alla sår sägs det, men mina blir bara djupare och djupare ju längre tiden går.
Innan smällen var jag en levnadsglad, positiv tjej full av idéer och med ett skrämmande gott minne. Nu (11 månader senare) har jag blivit en väldigt bra skådespelare Utåt sett är jag fortfarande den glada tjejen med många bollar i luften, som vill ALLA väl. En tjej som ler, skrattar och säljer ... Innanför masken finns en liten liten flicka som lever med stor stor smärta. En flicka som inte klarar att hålla tillbaka tårarna längre, en flicka som knappt klarar morgonbestyren ...

Den 15 dec kunde man läsa en liten blänkare om en trafikolycka, en olycka utan allvarliga skador. Denna lilla "nyhet" har förändrat hela mitt liv totalt (om man nu kan kalla detta ett liv längre). Allvarliga skador? Vem avgör om den är allvarlig??? Vad är en allvarlig skada??? För mig är detta hur allvarligt som helst eftersom jag inte längre kan lyfta upp mina egna barn.
Smärta har blivit mitt mellannamn. Jag lever med en outhärdlig smärta 24 timmar om dygnet, en smärta som håller mig vaken 23 timmar om dygnet. Finns INGET läge där mina nackmuskler får vila, och då menar jag INGET, har prövat allt (utom snaran från balkongen). Följden av dessa hårt jobbande muskler blir en huvudvärk som inte är av denna värld, en huvudvärk som inte ens tabletterna biter på. Jag är illamående 24 timmar om dygnet, smaklökarna har kastat in handduken och allt bara växer i munnen på mig.
Rörligheten i vänster axel har jag tränat upp, men med minsta motstånd så smärtar varje rörelse, med motstånd och en sned rörelse (som att plocka ur diskmaskinen) då svartnar det för ögonen.
Sömnen som var dålig innan är 1000 resor värre nu. Smärtan håller mig vaken och när jag väl tuppar av av utmattning så vaknar jag 30 minuter senare av att mina armar "dött". När klockan sedan ringer känner jag mig mer död än levande. Det tar mig en evighet att klara av morgonbestyren, duschen är ständigt ett äventyr ...

Allt och då menar jag ALLT måste numera skrivas upp. Har jag inte skrivit så är det borta. Kan träffa människor som jag känt i åratal som jag inte ens kommer ihåg namnet på ...

Mina tidigare sysselsättningar är inte längre att tänka på ...

S U C K !!! Hur kunde det bli så här ??? Var fanns alla OM när man behöver dem ???

måndag, november 02, 2009

Snaran Fix ...

Snaran ligger nära till hands. Hade varit underbart att hoppa från balkongen. Ett knäck och smärtan var borta ...
Skulle kunna ge vad som helst för en enda smärtfri minut, utan huvudvärk!

Sjukanmälde mig inatt då jag inte längre kan hålla tårarna inne. Är helt dimmig i huvudet, känns som om jag skall tuppa av när som helst ...
VARFÖR tar allting inom vården så lång tid ??? Varför är väntetiderna så omänskligt långa ??? Fattar de inte att vi lider var eviga sekund ???

Är det någon som har några tips på behandlingar så tveka inte, hör av er. Jag prövar allt! Vill tillbaka till det livet jag hade innan 14 dec. Vill JOBBA, VILL HJÄLPA, VILL VILL VILL ... !!!

De tre P:na ...



De enda som håller mig uppe, eller uppe och uppe, det är smärtan som håller mig uppe ... MEN de tre P:na är de som håller ihop mitt huvud. Överdoserar för tillfället Panocod, Paraflex och Panodil för att stå emot snaran i taket eller flugturen från balkongen som känns ganska så lockande nu :S :( :(

Helgen har varit hemsk och smärtan är olidlig. Mina besvär har förvärrats ytterligare då jag fått nya arbetsuppgifter ...
Är rena döden för min nacke/skalle att sitta i samma läge timme efter timme *snyft* Som det är nu så hittar jag INGET smärtfritt läge och pillerburken är snart tom :´( Orkar inte längre :( Är det här priset man får betala för att man vill vara "duktig" och biter ihop ???

Biter ihop är något jag verkligen gör, är rädd att mina tänder spricker snart. Kommer på mig själv när jag känner hamsterkinderna krampa ...

Suck suck suck, har så jäkla ont :´( :´( :´(